Mossor och lavar

Det är på många olika sätt som mossor och lavar skiljer sig trots att de är påfallande lika varandra. Bägge kan växa på sten och saknar rotsystem samt tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar även likheterna slut.

Mossa trivs på ställen med mycket fukt och helst skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och tar upp vatten samt näringsämnen med assistans av porer i sina bladliknande utskott eftersom de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är fattiga på näring, sura och blöta, till exempel dåligt skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med bra dränering, bra pH-värde och ordentligt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och då det åter blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka samt sprida sig. Mossa trivs också att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel samt skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.

Det är angeläget att man håller efter sitt tak så att mossa inte ska börja växa på det eftersom det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan därefter kommer, kan det resultera i att takpannorna spricker och man får fuktskador och mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.

Lavar däremot, växer helst på torra och soliga ställen. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme samt beskydd åt algen samt att suga upp näring samt vatten. Algen bildar i gengäld energi via fotosyntes från den upptagna näringen. Normalt är lavar grå till färgen, men massor andra färger finns.

Lavar saknar stjälk, rotsystem och blad och suger upp vatten och näring ovanifrån och de är väldigt känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga bekymmer att bestå totalt i frånvaro av vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i diverse maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan även florera tillsammans med örter samt mossor. Somliga lavar växer på trädstammar och får då sin näring genom vatten som sipprar över växten. Det medför en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer över stenar och utsöndrar då diverse syror som långsamt löser upp stenen och utsöndrar olika mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är stundtals invecklad, eftersom det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet samt utseendet skänker laven sitt namn och det är främst svampen som avgör på vilket sätt laven växer och hur den ser ut.

Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man ser lite närmre på det! Vill man ta bort mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.