En del fakta kring lavar

Det är vanligtvis korsningar mellan sporsäcksvampar och alger som utgör lavar. Svampens uppgift är att hjälpa med struktur, beskydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är huvudsakligen svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark och underbark vilket i stort endast är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken utgår utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant omväxling. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. Många lavar tycker om att växa på exempelvis sten. Dessa lavar avger ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man undgå att lavar förstör och förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.

Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är oerhört omfattande och utgör närmare en tredjedel av alla svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därpå utsöndrar så att de kan föröka sig. Olika typer av mögel, så som borstmögel samt penselmögel. Samtliga sporsäckssvampar är dock inte negativa, exempelvis jästsvampen är ju väldigt populär!

Då lavar stundvis liknar diverse mossor kan det stundvis vara svårt att separera de tu. Ifall man anar att det växer mossa till följd av fukt i ens trädgård alternativt annat så ska man begrunda lite till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så avdödas både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar och virus.

En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stjälk, blad och rot. De kan klara sig fullkomligt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor å andra sidan är vanligtvis gröna till färgen, har både vanligtvis stam och blad samt har rottrådar (även om de inte har faktisk rot). De växer också helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är över lag sett känsliga för luftföroreningar, dock i mycket växlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är för att de inte har rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Det leder i somliga fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna snedfördelning i energigivande och -tagande medför inte allt för sällan lavens död.

Eftersom mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som enklare antibiotikum alternativt ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav får man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar särskilt i svåra tider ätits. Lavar består av riklig mängd kolhydrater (upp mot 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan också använda laven i brödbakning.

Lavar kan alltså vara riktigt nyttigt!